Säker sotning måste få ta tid
Enligt Sveriges skorstensfejaremästares Riksförbund kan säkerheten för sotarna förbättras med hjälp av en ny metod men det förutsätter en anpassning av kommunernas taxor.
Trots att sambandet mellan exponering av sot och cancer upptäcktes redan i slutet av 1700-talet har sotningsbranschen haft svårt att genomföra förändringar som påverkar den fysiska arbetsmiljön. Förutom risken för cancer har sotarna dessutom en ökad risk för fallolyckor, vilket också förhöjs i samband med ensamarbete och tidspress.
Sveriges skorstensfejaremästares Riksförbund (SSR) har antagit visionen “Ingen sotare ska dö eller skadas på grund av sitt yrkesval” och nu förordar också förbundets tekniska råd en ny metod som ska minska risken för både cancer och fallolyckor.
Det handlar om att i största möjliga mån undvika traditionell sotning från taket och istället använda stavsotning som görs nerifrån med hjälp av stavar kopplade till en skruvdragare som piskar bort sot och beläggningar. Sotaren använder också en dammsugare som skapar ett undertryck vilket gör att sotpartiklarna inte sprids ut i huset till sotare och boende.
I kombination med rätt skyddsutrustning som skyddande kläder, handskar, andningsskydd och glasögon är fördelarna med stavsotning många. Förutom att minska risken för cancer och att eliminera fallrisken för sotaren är metoden också mer effektiv och mer miljövänlig.
“Går vi inte upp på taket så ramlar vi inte ner.”
Håkan Melin, medlem i SSRs tekniska råd
I enstaka fall behöver dock sotaren genomföra en traditionell sotning från taket. Det kan till exempel vara i äldre hus där rökkanalens konstruktion förhindrar arbete nerifrån. I de fallen, menar SSR, att en riskanalys ska göras av sotaren på plats som förhindrar olyckor vid upp- och nedgång på taket samt vid förflyttning och sotning. Sotaren ska också ha tillgång till rätt utrustning som till exempel en riktig stege, glidskydd, fallsele, hajkrokar och fallschackel.
Slutligen föreslår SSR att det ska finnas möjlighet för sotarna att ta hand om sina kontaminerade kläder efter utfört uppdrag genom att till exempel införa rena zoner i tjänstebilar och omklädningsrum för att undvika exponering för polyaromatiska kolväten som är skadliga för huden.
Arbetsmiljöverket, kommuner, arbetsgivare och kunder är alla eniga om att sotarna måste få en säkrare arbetsmiljö, utan risk för cancer eller fallskador. Enligt en tidsstudie som SSR har genomfört tar dock den nya metoden längre tid än traditionell sotning medan kommunernas taxor fortfarande utgår från tidsåtgången vid traditionell sotning. Många sotare känner sig därför tvungna att utföra traditionell sotning utan tillräcklig säkerhet på grund av ekonomiska och tidsmässiga skäl.
“Säkerheten måste få ta tid.”
Håkan Melin, medlem i SSRs tekniska råd