Borlänge - Smedjebacken
SOTNING & VENTILATION
SKORSTENAR
Kanske drömmer du om en sprakande brasa i gillestugan? Eller funderar du på att helt byta fastighetens uppvärmningssystem, och kanske gå från el till fastbränsleeldning? Här ger vi dig svaren på några av de vanligaste frågorna kring att installera eller renovera eldstäder. Hur ska du gå tillväga? Vad säger lagen? Och hur får du ut mesta möjliga nytta och nöje av investerad krona?
Det finns i princip tre sätt att bygga en ny skorsten:
• Murad skorsten
• Modulskorsten av stenmaterial (betong, tegel, pimpsten, mm)
• Modulskorsten av stål
Det finns ett flertal godkända monteringsfärdiga modulskorstenar med rökkanaler av stål, syrafast hårdbränd keramik eller cementbundet material. I det senare fallet är rökkanalen ofta inklädd med pimpsten eller annat eldfast material. Pimpsten och keramiskt material har en god förmåga att motstå höga temperaturer – cirka 1200 grader som kan uppstå vid en skorstensbrand. Och en sådan skorsten är ofta att rekommendera till värmepannor som eldas med fastbränsle.
Det är viktigt att man väljer rätt rökkanal till det bränsle som man har tänkt använda sig av! Ett exempel är vid eldning av spannmål, där det kan ge en förhöjd korrosionsrisk jämfört om man eldar med träbränsle. Vid spannmålseldning har rökgaserna ett lågt pH-värde och de innehåller klorider och svavel. Detta kan på kort sikt skada skorstenen – såvida den inte är konstruerad för ändamålet.
De monteringsfärdiga skorstenarna får användas då rökgastemperaturen uppgår till högst 450 grader – om så anges i typgodkännandet eller P-märkningen. Det finns självklart även skorstenar som är godkända för högre temperaturer än 450 grader.
Man kan även bygga en skorsten/rökkanal av stål, gjutjärn och tegel som också kan uppfylla kraven i BBR om den installeras korrekt. Dock så är dessa installationer vanligen ett mer komplicerat arbete än om man monterar en modulskorsten. Att mura en skorsten tar lång tid, vilket gör att den ofta kostar mer än en modulskorsten.
SKORSTENAR
Kanske drömmer du om en sprakande brasa i gillestugan? Eller funderar du på att helt byta fastighetens uppvärmningssystem, och kanske gå från el till fastbränsleeldning?
IMKANALER
Kraven om hur du ska bygga anges i Boverkets Byggregler (BBR) och är tvingande. Kraven i BBR 5:515 säger att imkanaler ska utföras i sådant material och vara utformade så att risken för spridning av brand inuti kanalerna till intilliggande byggnadsdelar eller fast inredning begränsas.
TAKSKYDD
Lösanliggande pinnstege (vanlig resstege) får användas som tillträde till tak om fasadhöjden vid uppstigningsstället inte överstiger 4 meter. Kravet är dock att ett glidskydd ska vara fastmonterat vid takfoten.
INSTALLATIONSFAKTA
Kanske drömmer du om en sprakande brasa i gillestugan? Eller funderar du på att helt byta fastighetens uppvärmningssystem, och kanske gå från el till fastbränsleeldning?
FRÅGOR OCH SVAR OM SKORSTENAR
HUR REPARERAR JAG SKORSTENEN?
- Det finns flera skäl till att en skorsten behöver repareras. Den vanligaste orsaken är naturlig åldring genom att skorstenen ständigt utsätts för väder och vind. Andra vanliga orsaker är kondens och höga temperaturer. När en rökkanal som inte använts på något år ska börja användas på nytt är det vanligt att den läcker eller fungerar dåligt. Detta brukar upptäckas vid en besiktning, brandskyddskontroll eller vid en vanlig sotning. Rökkanalen kan exempelvis vara sprucken, fogarna urgröpta, stenar kan sitta lösa eller saknas helt. Och då kan det finnas behov av en renovering och tätning av rökkanalen.
Glidgjutning eller montering av böjliga rostfria insatsrör tillhör de vanligaste tätningsmetoderna. Båda sätten är godkända. I vissa fall, då man man önskar behålla arean på rökkanalen, använder man sig av glidgjutningsmetoden (exempelvis för öppna spisar) och när det går att acceptera en viss minskning av kanalarean (vid exempelvis kondensproblem) så använder man sig av rostfria insatsrör. Det finns även fler sätt att täta en rökkanal, men ofta är de begränsade till en lägre rökgastemperatur än vad keramisk massa och rostfria insatsrör håller för. En läckande skorsten kan orsaka både gasförgiftning och bränder. Detta är skälet till att myndigheterna ställer särskilda krav på skorstenens funktion. Men dessutom måste ju skorstenen vara i god konditon för att ge god ekonomi.
Myndigheterna kräver även att installationen/ reparationen utförs på ett fackmannamässigt sätt. Och även om det är tillåtet för vem som helst att försöka reparera sin egen skorsten så är det kanske inte alltid att rekommendera, då dessa arbeten vanligtvis utförs av specialutbildade och certifierade yrkesmän med lång yrkeserfarenhet. De flesta företag ger även lång garanti på sina utförda arbeten – vanligtvis minst 10 år.
Men givetvis så finns det en mängd andra reparationer som den händige fastighetsägaren kan göra själv – exempelvis att laga urgröpta fogar ovan tak och mura fast lösa stenar. Även reparationer av utvändig puts på skorstenen längre ner i huset kan utföras av den som har tillräckliga kunskaper.
HUR BYGGER JAG ETT SKORSTENSSCHAKT?
- Skorstensschakt ska vara av brandsäkert material (brandteknisk klass EI 15 i småhus, EI 60 i flerbostadshus) Schaktet ska gå genom hela huset och vara avluftat ovanför yttertaket. Reglar inuti ska vara tillverkade av stål. En av schaktets sidor ska gå att demontera så att kontroll av rökkanalens utsida kan ske.
Råd:
Skorstenschaktskivor med exempelvis 2x8 mm fibercemtenskivor monterade på stålreglar, med minst 50 mm fritt luftat utrymme mellan schaktväggar och rökkanalens utsida. Schaktet bör löpa genom samtliga vånings-, och vindsplan. Schaktet avluftas ovan yttertaket med minst 30 kvadratcm luftspalt. Ska skorstenen vinklas gäller speciella konstruktionsbestämmelser. Även gips kan användas som material i schaktväggen. Man bör ha i åtanke att om gips varaktigt utsätts för högre temperaturer än cirka 45 grader kan hållfastheten, och därmed de brandtekniska egenskaperna, försämras. Därmed är rådet ovan att föredra.
HUR MURAR JAG EN SKORSTEN?
- En erfaren fackman bör göra arbetet då det kan vara mycket komplicerat. Arbetet skall även vara utfört efter Hus AMA och uppfylla alla dess krav. I Hus AMA anges vilket tegel som ska användas, dess lägsta densitet och vilken kvalitetsgrupp som bruket ska tillhöra. Om håltegel används finns krav på hur många hål det får vara samt att det bara får användas till en eldstad som uppnår en viss högsta effekt. Det anges även vilket tegel som ska användas ovan yttertak eller i övrigt mot det fria. Murning med frostresistent tegel förutsätts.
Kanalväggen ska vara murad i förband med välfyllda fogar. Detta gäller även de inre skiljeväggarna. Det ställs även olika krav på vilken eldstad som du ska ansluta till tegelskorstenen och på rökkanalväggens tjocklek. Dessa är bara några av de krav som ställs på en platsbyggd skorsten av tegelverk – så om du inte är erfaren murare rekommenderar vi att du anlitar en fackman för arbetet.
Vi står självklart till tjänst med råd angående hur du ska uppfylla kraven, boka en tid för råd och anvisning så kan vi komma ut och hjälpa dig på plats.
HUR HÖG MÅSTE SKORSTENEN VARA?
- Vi sotare får många frågor angående skorstenshöjden – vilket inte är så underligt eftersom det kan vara svårt att hitta i regelverket. Och har man väl funnit bestämmelserna kan de vara lite svåra att förstå. Du är naturligvis alltid varmt välkommen att kontakta oss om något är oklart!
Utdrag och sammanfattning av föreskrifterna om skorstenshöjder:
BBR 5:432
Rök- eller avgaskanaler ska ha sådan höjd att brandfara inte uppstår och de ska vara anslutna till eldstäder och eldningsapparater.
BBR 6:743
Rökgaser och avgaser ska släppas ut via skorstenar som är tillräckligt höga för att erhålla god skorstensverkan och förhindra att olägenheter uppstår kring byggnaden eller i dess omgivning. Skorstenar ska också placeras så att rökgaser och avgaser inte förs tillbaka till luftintag, öppningsbara fönster, dörrar, balkonger och dylikt i byggnaden - och ej heller att skorstensröken överförs till närliggande byggnader.
Allmänt råd:
Skorstenar för eldstäder med märkeseffekt upp till 60 kW bör dels mynna över nock, dels minst 1,0 meter över taktäckningen, om inte särskilda förhållanden föreligger. Vid val av skorstenshöjd bör hänsyn tas till bl.a förhärskande vindriktning, brandfara vid fastbränsleeldning och risken för gnistspridning. Regler för beräkning av skorstenshöjd för eldstäder över 60 kW ges ut av Naturvårdsverket.
Här har man separerat kraven brandskydd och hygien. Hälso- och miljökraven syftar numera även till att förebygga olägenheter till följd av eldning runt byggnaden och i dess omgivning. Skorstenshöjden måste vara tillräckligt hög från brandsäkerhetssynpunkt.
Här är tre sätt att uppfylla BBR's krav angående skorstenshöjden:
1. Skorstenen bör mynna minst 0.4 meter ovan nocken, om avståndet mellan skorstenen och nocken är mindre än 2,3 meter. Tänk dock på att skorstenen alltid måste mynna minst 1 meter över taktäckningen!
2. Om skorstenen är i lä för vinden och vågrätt avstånd mellan skorstenen och nocken är större än 2,3 meter så gäller grundregeln om 1 meter över taktäckningen. Samma gäller om skorstenen monteras i nocken 1 meter över taktäckningen.
3. För en byggnad med tak på olika nivåer kan rökkanalens höjd beräknas med utgångspunkt från det högst belägna taket. Även vid tillbyggnad kan höjden beräknas på detta sätt (1,2 eller 3 enligt ovan). Med tanke på risk för brand genom gnistor och sanitära olägenheter genom röknedslag – bland annat med hänsyn till takbeläggning, fönster i fasad och uteluftintag för ventilation i närliggande byggnader – bör reglerna tillämpas även för rökkanaler på komplementbyggnader.
Om skorstenen är placerad utanför fasaden så kan en linje dras från den högsta punkten med 10 graders lutning, skorstenar som är belägna inom 15 meter behöver skära linjen.